Kontaktannonsen
Kom över den kommentaren på någon sida, underbar, skulle vilja skriva så själv men känns lite väl förljuget, mitt fall är väl mer; nä, jag är nedstämd och har ingen sexlust, kan få till ett torrknull nån gång om jag lägger manken till men de verkar inte intresserade av särskilt mycket mer än så. Och jag gillar att ha för höga krav för då kan ingen misstänka att inte ens de fula, desperata vill ha mig! ;) För övrigt fruktansvärt stabil och lagar oerhört god mat...
Sunday, bloody sunday
sitter och känner mig besviken på hur folk beter sig. folk av motsatt kön, främst. först ska det smörjas och vara så jävla trevlig och sen... när personen fått vad den vill så blir jag total ignorerad (tills nästa gång han vill få till det, antar jag). fast det är ju inte som att jag inte förstod att personen skulle bete sig så, jag har en tendens att dras till dessa. säkert för att man vill plåga sig själv lite. fast jag gillar nog ändå lite känslan av att känna sig totalt värdelös och äcklig och motbjudande för det stämmer mer överens med min sinnesstämning överlag. sex handlar inte ett dugg om bekräftelse, det är bara en ganska ren form av förudmjukelse och självplågeri. eller så är det bara så tragiskt att man bara vill vara nära någon, känna sig omtyckt. men de tycker sällan om mig, och de vill inte komma mig nära.
you want to make her, suicide blonde
Klyshigt
paty paty!
Fidelio
I'm the one who brings the devil's brandy
Now tell me, who's your daddy?
bajsdag
Jag borde inte må dåligt idag, jag genomled hela dagen igår fast jag bara ville springa in på toaletten och grina, som ett litet barn. Jag antog att det berodde på att var trött så jag tror jag somnade halv nio igår... ändå var såg jag medvetet till att missa bussen till praktiken för att jag slippa människor några minuter till... ändå vet jag vilket skampåslag jag får när jag kommer sent. och det gick inte, jag var tvungen att gå därifrån, sitter på bibblan nu, kan inte åka hem, det fungerar inte att vara hemma ensam när jag mår såhär. har blåvägrat sjukskrivning sålänge nu men det känns som att det visar sig gång på gång, jag fungerar fan inte. jag får panik bland människor och jag har svårt att inte tolka om precis vad som helst till något negativt om mig. allt det jag känner är lag, det är skitsvårt att gå emot en krypande känsla och röster i huvudet om hur jävla oduglig du är och att sysselsätta sig, distrahera sig ifrån att göra något skit emot sig själv eller någon annan. jag tror att jag är så rädd för andra människor för att de påverkar mig. tyvärr oftast till det sämre, de positiva sakerna känns aldrig lika starkt som de där mindre bra... jag kan scanna av dig så jävla snabbt... minsta destruktiva tendens och jag läser in det direkt, i have this net it drags behind me, it picks up feelings, for me to feed upon...
jag törs inte prata om någonting, men jag törs skriva desto mer. det kanske är dumt, jag tränar ju inte precis på det jag är rädd för när jag gör det. men ni fattar inte heller hur jobbigt det är. dumma, halvdeprimerade människor på prozac eller zoloft vet ändå inte ett skit om att må dåligt. era jävla svin. jag hatar depression, vafan hur kan det vara en sjukdom? jag skulle ge en fot, eller åtminstone några tår för att vara på samma nivå, om så en låg nivå hela tiden, och ändå sitter ni där och pillertrillar? jag förstår mig inte på er. SVIN!
vill fortsätta skrida iväg och kasta skit på äckliga människor men inser att det enda jag försöker göra är att omvandla min ledsamhet och min panikartade rastlöshet till ilska, eftersom det är en mer kraftgivande känsla.
så jag slutar nu, bums!
över till något annat, trevligare, som redan är historia...
mycket trevlig lördag! sofie bjöd mig o erica på middag hemma hos henne och sen hade vi badluck fistfuck-fest och det måste ju varit oförskämt kul eftersom tiden drog iväg, vi bytte kläder- och jag önskar jag kunde skriva kroppsvätskor, men riktigt så kul blev det ju inte... :p, vi glömde att möta upp alla vi skulle möta upp och vi kom till stan cirkus tjugo minuter innan stängning. note to self: att inte ens komma in på engelska= fail. och alkohollås på facebook, sofie von stomi stjärnanus var nog trevligt att vakna med... av någon underlig anledning blev inte hanna kokainflin sodomi godkänt, eller hur det nu var. och justeja, sofie har ICECLIMBER på sitt tvspel! jag har aldrig klarat första banan, tror jag. hrhr
väl på nattbussen hem förgyllde mackan min bussresa med sitt sällskap och han var så glad att se mig att han firade med en spontanspya i den där påsen som hänger på sidan..
stay tuned... i en annan del av falun...