badluckfistfuck

snubbar, när ska ni fatta?
att om vi brudar anstränger oss med smink för att bli snygga - så är det väl det minsta man kan erbjuda tillbaka?
jag är antagligen per defentition lesbisk eftersom jag inte gillar det typiska manliga, eller, det typiskt manliga enligt mannens normer.
jag gillar inte muskler, inte kroppsbehåring- eller jo, på huvudet för där ska det vara mycket utav det, och så mycket smink att du inte har en aning om hur människan ser ut på riktigt.  Gällande uppvaktningsproceduren har jag inte riktigt kommit underfunn med vad jag tycker. I mitt huvud har jag någonstans fortfarande den här naiva, småflicksdrömmen om en kille som uppvaktar mig med rosor (har ju aldrig fått någa såna, åtminstone inte i bukett av någon - hint hint!) men jag tror att om det skulle ske på riktigt skulle jag bli alldeles för generad och obehaglig till mods för att njuta av situationen.

Jag antar att det inte är för intet man faller för de okänsligaste trasorna. Ingen behöver ju ta åt sig, men jag menar att jag de senaste åren överlag bara fallit för typer som inte varit pojkvänsmaterial precis.
Fast min terapeut har luskat ut att det bara är 'ytterligare en del av den destruktiva kedjan'. Vilken tur... då kan jag må bra nu då..... .... ... ...
Men som jag noterat så är det vanligast att de som förhållandeknarkar (dvs inte står ut ensamma - hoppas från förhållande till förhållande och klänger sig fast som en fästing vid stackarn) är ganska osäkra på sig själva. Att man söker sig till tvåsamheten för att 'då kan man ju åtminstone må bra genom nån annan'. Men jag tror inte att jag är där, jag har varit där - jag vet mycket väl hur det fungerar, jag hade konstant förhållanden från 15 till 20 års ålder och söker det nog omedvetet fortfarande på ett sätt... men jag har lärt mig se min svaghet och lägger band på mig själv. De senaste mönstren har liksom mer varit att hitta någon som senare gör mig illa - inte fysiskt, absolut inte, men kanske psykiskt, omedvetet eftersom jag gärna hittat de som är så olik mig som det går. Det blir ju enkelt så, då gör de illa mig istället för att jag ska behöva göra illa mig själv. Enkel matematik, sen blir man ju inte lika störd i andras ögon eftersom det blir synd om en. Fast det är där det fuckar sig eftersom jag inte KAN hantera det där 'synd om en'. Jag känner mig som ett patetiskt offer och sen slutar kedjan med att det mest är jag som gör någon annan illa genom att vara elak & svinig.
Jag har lärt mig att se mönstret väldigt väl, och hoppas att det kommer hjälpa mig.

Kanske är det så enkelt som att vissa av oss passar bäst ensamma? Jag är ju faktiskt rätt folkilsken av mig, förstår inte hur folk kan vara sambos och sånt alls.. Men jag tror att man ger sig själv en ärligare & högre livskvalitét om man går emot känslan och sökandet efter någon annan, man kan ju inte leva genom någon annan.
Sen har jag ju faktiskt fullt upp i veckorna numer så här finns ingen tid att träffa någon på riktigt, men får väl se, man har ju hört om andra som kan få sådant att fungera. Jag antar att man måste vara aktiv om dagarna för att kunna ha ett bra förhållande om man skulle snöa in sig i nåt sånt. Dels av den enkla reptil anledningen att du för högre självkänsla, bättre självförtroende & är socialare om du är på en arbetsplats eller pluggar eller vad du nu gör, men sen måste man ju få sakna personen. DET är romantik det. Jag behöver inga förbenade rosor eller klyshiga chokladaskar, ingen som bjuder mig på middag. jag behöver lite bekräftelse på att jag är efterlängtad. Det är saker som känns bra : )

ooooch förut när jag skrev något på facebook om sånt här vi referar till under rubriken 'kärleksknark' så fick jag nån bitsk kommentar om att jag minsan var bitter. men eftersom vedebörande själv missbrukar förhållanden, har inte ens hunnit avsluta den första innan det andra inleds- om jag förstått det rätt så tycker jag möjligtvis att det blir lite kast med den stora stenen i det lilla glashuset? skiter i det blåskåpet? ja, kalla't vad du vill. jag dömmer ingen, jag är bara medveten om hur jag själv fungerar i dåliga dagar, så fundera lite själva innan ni slår på den arga försvarsmekanismen