måndagsbarn...

Är det något som jag tycker är fruktansvärt ointressant så är det allt folk som evisas med att modeblogga. Det är liksom ja, visst, kul att se en bild på en människa i en snygg outfit men jag ger blanka fan i vart du köpt den, vad du gör om dagarna och dina tips på hur man ska ta kort på sig själv för att man ska se längre ut (tydligen snett nerifrån, viva le groda!).

Jag tycker inte heller om folk som håller på och vikthetsar. Och då menar jag av den typen '500 kcal om dagen', 100 h svält och 'jag sprang tills jag spydde blod'. Det är en jävla löjlig form av bekräftelse. Men jag antar att jag spänner taggarna ut lite extra där eftersom jag själv skulle vilja vara smalare igen, men liksom.. nä, har ingen ork och måttligt har jag svårt att göra saker, men vi jobbar på det. Jag har ändå aldrig känt mig tjockare än när jag (174 långt) var nere på 45 pannor. Okej det var ett bra tag sen, men det bevisar ganska starkt att problemet kanske inte sitter i kärlekshandtagen utan snarare i den där grå substansen.


over//

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0