Mars 3, 2010
nej jag är inte någon troende person, inte särskilt andlig överhuvudtaget, MEN en person jag träffade som inte heller mådde rosor läste den här för mig, och jag tyckte den var fin.
En natt hade en man en dröm.
Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud.
På himlen trädde plötsligt händelser från hans
liv fram. Han märkte att vid varje period i
livet fanns spår i sanden av två par fötter:
det ena spåret var hans, det andra var Guds.
Dikten fortsätter med att beskriva hur mannen ser sig tillbaka och märker att under hans tunga och svåra tider finns bara ett par fotspår. Han frågar då Gud varför Gud lämnade honom under de svåra stunderna. Gud svarar då "Mitt kära barn, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig."
En natt hade en man en dröm.
Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud.
På himlen trädde plötsligt händelser från hans
liv fram. Han märkte att vid varje period i
livet fanns spår i sanden av två par fötter:
det ena spåret var hans, det andra var Guds.
Dikten fortsätter med att beskriva hur mannen ser sig tillbaka och märker att under hans tunga och svåra tider finns bara ett par fotspår. Han frågar då Gud varför Gud lämnade honom under de svåra stunderna. Gud svarar då "Mitt kära barn, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig."
Kommentarer
Trackback
